Nu har jag anlänt till min flyktplats, Yangtorp. Här ska jag bara vara, meditera, Qigonga, bada, basta, äta, sova...... Allt inrymt i den gröna ballongens välbehag.

Känslan utanför är fortfarande det råkalla gråa norden men innanför döljer sig en varm, ljus känsla från tempelmystiken i Asien.
Känner hur avslappningen knackar på min insida för att få lov att ta plats i hela mig, i kropp och själ. Och lite nyfiken lustfylld spänning bubblar också, vad kommer ske, vem är här, hur är mastern, hur kommer jag må, kommer tystnad eller möten ha fokus?
Ett blankt papper, så skönt, inga krav, inga förväntningar, bara go with the flow!

Så nu har jag klätt mig i vita kläder som är kostymen här, tänker ta mig ner för en fika och sedan sällskapa brasan i väntan på första klassen Qigong och meditation.
Qigong som jag utövade för 20 år sen, det blir ett härligt möte igen.

Så på återseende, imorgon kommer jag försöka förmedla känslan och upplevelsen från det kommande dygnet.

Namaste!

Fredag kväll har infunnit sig!

Underbart att den är här, underbara helgen! Efter en vecka med upp och ner, rakt och kringelikrokt så ser jag fram emot en helg i vilans tecken. En helg att fly undan, att bara få vara, kanske i tystnad, låta naturen läka och nära, sätta fokus på välbehag.

Just att få dra sig undan behöver jag ibland och just nu är det lite mer än ibland. Att slippa alla krav, all påverkan, att få va som jag är, duga som jag är, vara i stunden, låta det som ska ske få ske. Så skönt, vilsamt och närande. Så imorgon ska jag dra mig undan, undan till något ovisst än så länge men som jag hoppas kommer ge mig välbehag.

När det nu ikväll inte finns ?Tänk om? omkring mig känner jag en stor tacksamhet. Ikväll är det soffvännen och jag som umgås framför TV:n och jag känner mig så nöjd med det. Tända ljus, god mat och dryck i lugn och skön stillhet kommer göra min fredagskväll.

Är du här imorgon så får du veta vart jag flyr iväg! :-)

Går det att adoptera släktingar? Jojomensan, visst går det, åtminstone för mig! :-)
Har ju i ett tidigare inlägg berättat om min fysiska- och min vän-familj. Båda är mina bästa familjer!

För något år sedan dog min faster och jag fanns nära, tätt intill hennes sida under det året som hon var sjuk. Det kändes som om jag var hennes egen dotter och hon sa alltid att jag var hennes inhyrda dotter. Hon fick tyvärr aldrig några egna barn. Så på ett sätt adopterade hon mig.

Faster hade en nära väninna sedan ungdomen och som tillsammans med mig fanns vid fasters sida. Det var vi tre som blev ett team och tillsammans försökte vi göra det sista året så bra det gick under de omständigheter som rådde pga sjukdom.
Hennes väninna blev min väninna och även om vi setts sporadiskt under min uppväxt så lärde vi känna varandra på ett djupare plan och vi blev ett mycket värdefullt stöd till varandra under denna svåra tid.

När min faster dog och vi arvingar skulle ordna upp allt med hennes hem så bestämde vi adoptera väninnan till vår nya faster.
Och bäst av allt, väninnan sa JA och det firade vi med en liten symbolisk handling/ceremoni. Det känns så gott i hjärtat att det blev så och det känns som om min biologiska faster lever vidare genom detta, Jag vet att hon tittar ner och ler tacksamt från sin himmel!

Så idag på min sista, tror jag för tillfället iaf, självläkningsdag så har vi, jag och faster, haft en eftermiddag med härlig kvalitetstid tillsammans. Vi sågs i Malmö på ett trevligt mysigt ställe, Gustav, njöt av lunch och ett glas vin. Så god lyx en helt vanlig onsdag! Härligt att få tid och prata ifatt oss! Tiden springer så fort och tyvärr är det just denna typen av kvalitet som inte hinns med i vardagen. Måste också berömma personalen på restaurangen, ett härligt personligt service-engagemang, kvalitet!

Så tack kära faster för en go stund tillsammans idag! <3
(Jag vet ju att du läser bloggen, hi hi)

Så är det dags för sista dagen i kursen Compassion, kursen för självmedkänsla som jag har gått under hösten och som består av nio delar.

Jag har lärt mig att förstå varför jag hamnar där jag hamnar, de röda trådarna som genom mitt liv som vävts ihop till ett orimligt krav på mig själv. Krav jag aldrig skulle ställa på någon annan. Jag har fyllt på min verktygslåda för livet med nya verktyg. Det känns gott och tryggt, min verktygslåda står alltid tillhands för mig. För det är ju så, inget förändras över en natt, vi är dom vi är men vi kan göra små förändringar och förståelsen kan göra att vårt livsmönster sakta ändras över tid. Att bara förstå sitt mönster förändrar känslan för det och resultatet av det.

Så trots allt är ingenting förgäves utan jag har tacksamhet även till detta, låter kanske konstigt men det har i sin tur utvecklat mig till den jag är idag. Utan mitt liv, utan mina skav, mina röda trådar, min livsväv hade jag inte stått där jag står i livet. Livet är definitivt inte fullbordat men jag har min nyfikenhet och vilja att ständigt lära mig mer om hur jag skapar och kan skapa mitt utrymme i mitt liv. Vi kan göra massor för oss själva och tillsammans med oss själva blir vi ett himla bra team om det finns Compassion som bränsle. Compassion istället för hårda ord och dömande mot oss själva, Compassion för att lindra skam och skuld som uppstår i oss.

Ju mer ego, ju mer fokus på mig själv utan att sätta mig på höga hästar kommer ge mig än mer styrka i mig, för mig och till andra.
Bilden visar precis det jag känner, styrka är att lyfta och bära andra men jag måste bära mig själv först, göra mig själv stark först för att kunna bära andra i balans. Att ge lika mycket till mig själv som jag ger till andra.

Så idag fylls jag av tacksamhet för det jag lärt mig denna hösten när livet hamnat på villovägar.

Önskar dig en Compassionfylld dag!

De e måndag morgon, å mitt huvud känns så tungt. (Jo, jag sa just det att) De e måndag morgon, å mitt huvud känns så tungt

Povel Rammels The gräsänklingsblues

Mitt huvud gör inte ont utan är bara tungt för att kudden kallar tillbaks mig! Kom tillbaka snälla, kom tillbaka.....
Sängen, sömnen, drömmen och värmen var svår att lämna idag. Jag var så inne i drömmen men minns just nu inte alls vad den handlade om. Märkligt att en dröm som nyss var så tydlig bara försvinner från minnet.
Men nu står jag här på perrongen då valet inte är valbart. Men jag är trots allt redo för att möta en ny vecka. Och så nöjd efter en mysig kväll med go mat, go gemenskap och kortspelet Gin Rummy som underhöll oss i många timmar. Mitt lyckofrö är härligt fullt, mätt och belåtet. Det värmer mig så gott!

Jag fick tom julkänsla igår och lussebaket fick fart, mmm så gott. En liten favorit för barnen så leende smaskade dom i sig. Dom goda guldgula lussebullarna får vara solen inom mig denna mörka kalla morgon.

Godmorgon och Välkommen måndag!

 

[Bild]

Lycka, vad är lycka?
För mig är det just meningsfullhet, njutning, gemenskap, sammanhang, välbefinnande, syfte, engagemang, flow i det stora och i det lilla. Lycka som ibland går att ta på och som ibland bara finns utan anledning. Lycka i olika grader, ibland en skön trygg bas och ibland som ett sprudlande överflöd där det t.o.m kan vara svårt att ta in. Lycka som kan komma smygande till lycka som kommer i raketfart. Tror att du kan känna igen en hel del eller hur?

Lycka är viktigt för mig och mitt liv, en lycka utan prestige eller högmod, en lycka som är äkta och genuin, en lycka som bara är min, som jag ibland vill behålla själv och en lycka jag gärna delar med mig av.

Vi lever här i vårt land i massor av möjligheter till lycka. Men visst finns olycka runt oss på olika sätt och ibland drabbas vi själva. Men det går att vända och låta lyckan gro igen. Lyckans frö som planteras när vi är små, ja finns det något härligare än att se och höra ett litet barns naturliga spontana lycka, deras djupa gurglande smittande skratt, I löööve it! Så lycka har vi i oss och lyckofröet behöver omsorg och näring.

Men visst finns det saker som skaver även i mig. Ibland vill skavet ha utrymme ovh då får det ta utrymme för ett tag men sen vill jag hitta mitt lyckofrö och ge det mer fokus istället. När lyckofröet prioriteras så klarar jag av skavet på ett lättare sätt, då kan jag vända och vrida på skavet och se olika möjligheter för att minska dess omfång och till slut låta det helt försvinna bort. Utan skav tror inte jag att lyckan blir lika värdefull. Så är det för mig, mina skav i livet gör att jag värdesätter lyckan högt, är tacksam för lyckan och därför varsam om lyckan.

Mitt lyckofrö ska jag ge näring idag tillsammans med min familj, vi ska ge varandras lyckofrön en massa glädje och omsorg. Det blir spelkväll, ett härligt sätt att mötas i, en gemenskap runt en spelplan eller i en kortlek. Att just mötas i något gemensamt är guld värt när livet mellan oss snurrar fort, upptar oss och håller den fysiska gemenskapen på avstånd. Den själsliga närheten finns alltid, den kan inget hålla på avstånd. Och det är inte kvantiteten som alltid ger bästa lyckan och gemenskapen utan mer kvaliteten. Och när barnen hör av sig och önskar en spelkväll med söndagsmys med mamma så är det självklart för mig att direkt ropa ut mitt JAAA!!

Så idag tänker jag ge mitt lyckofrö meningsfullhet, njutning, gemenskap, sammanhang, välbefinnande, syfte, engagemang och om möjligt flow i spelet :-) tillsammans med min familj. Tur jag inte är född med en vinnarskalle, jag tar gärna en förlust och ser någon jag älskar vinna! <3

Önskar dig och ditt lyckofrö en härlig dag!

Känslan att bara vara denna lördag, hämta tillbaka - vila - komma ifatt - blåsa in luft i min gröna njutningsballong. Vet du inte vad ballongen betyder, kolla in ett av mina tidigare blogginlägg, Mina ballonger.

Förfrågningar som ofta dyker upp, denna gången från en god vän - vill du hänga med? Jag är lyckligt lottad med många vänner, får många förslag på roliga saker, aktiviteter fylls på och det är kul, det värmer och berikar. Men även om det är kul så är det skönt att bara vara. När detta händer så brukar jag titta på min vän här hemma, den som jag umgås med i mitt bara vara en stilla kväll - min vän soffan. Tittar och ställer frågan till soffan, är det du och jag som ska umgås eller ska jag umgås med mina mänskliga vänner? Jag har inga problem med att umgås och bara vara med mig själv men jag är levnadsglad, gillar äventyr, möten med människor. Och tänk om?

Ja då kommer mitt ständiga tänk om, tänk om att hänga med leder framåt? Tänk om just tänk om blir till ett ja, äntligen, kul, tur jag hängde med? Eller tänk om blir, hm nu lyssnade jag inte på mig själv igen, att inte streta på utan mer stanna upp, låta det som ska ske få ske.

Självläkningsutrymmet har dragits tillbaka när jag nu trappar upp arbetet allt mer. Känslan av att riskera att övertrassera altivitetskontot, min blå aktivitetsballong, ligger och pyr. Mörkret som lockar till vila och välbehag. Nyfikenheten som ändå finns och kallar till det härliga som kan lura runt hörnet - tänk om?

Vad är nyckeln till mitt tänk om, min framtid? Vad vill min inställning till mitt liv, mitt go with the flow, just idag? För att höra mitt flow krävs att jag lyssnar, lyssnar inåt, till sanningen, till min sanning, min nyckel.

Jag har inte svaret helt klart för dagen men intar go with the flow, låter dagen komma, väntar in mötkrets skymning och känner tillit till att svaret på dagens förfrågning, dagens tänk om klarnar allt eftersom.

Tänk om? <3

Vilken kväll det blev igår, så mycket WOW och gapskratten haglade! Super duktiga dansare, en galen pingpongman, imponerade akrobater, en glittrande vokalissa tillsammans med fantastiska Albin gjorde kvällen magisk!

Ikväll är det dags igen för nytt äventyr och denna gången inringat i ett grönt hjärta! Vi är glada för färger här i sundets pärla, målar gator röda och blå för vårt HIF och har gröna hjärtan för handbollslag OV. Våra OV kämpar som i kväll via sponsorer ger staden en gratis handbollsmatch när dom möter Hallby i viktiga seriefinalen. Spännande!

Före matchen väntar en AW med mat och dryck som också arrangeras av OV. Vi är ett sportglatt gäng som ska dit för trevlig gemenskap och uppvärmning innan vi intar läktarplatserna.

Så nu kör vi OV, fram mot seger för staden gröna hjärtan! Go Go Go!!!