Vilken skillnad på vädret! :-)

Idag är solen åter framme och lyfter både humör och lust! Och det ska bli en värmepust under dagen på upp mot 19 grader iaf här i Skåne. 

Jag behöver verkligen solens strålar, det får både mitt leende och mina ögon att glittra. Ja, jag vet att vi även behöver det mindre roliga vädret! Årstiderna kommer oavsett vad vi vill och behöver. Och det är väl därför det blir så magiskt också med känslan "efter regn kommer sol" 
Det får mig att tänka på acceptens, att acceptera naturens vingslag, steg, krafter och skiftningar. Vädret kan vi inte ändra på, sätta mål på, öka vår prestation för att på det sätt förändra. Vädret accepterar vi, ja vi kan ju hänga läpp men vart efter så accepterar vi det som det är och anpassar oss därefter med rätt kläder förhoppningsvis.  

Men har vi lika lätt för att acceptera allt annat som kommr in i livet? Njae, inte riktigt eller hur? Där strävar vi och där är vi allti/oftast på väg, viljan att förändra, viljan att nå "dit" vilket ger konsekvenser på "här och nu". Och om vi inte har "här och nu" med oss så är det lätt att vi missar nuet, missar viktiga saker i våra ögonvrår, roliga saker, tänkvärda saker, plötsliga möten och bara trampar på mot det där andra, det där framme, till "om jag bara var där, om det bara vore så"

Jag har en sorts acceptens i mitt motto "Go with the flow" Ett flow att låta livet komma för att leva medströms och inte motströms. Känslor, händelser, resultat eller inga resultat som bara finns som bara kommer. Go with the flow har hjälpt mig mycket när livet haft sina dalar - samma känsla som "efter regn kommer sol" Det blir bra och det blir precis så som det ska, till det högsta bästa för mig och mitt Go with the flow ger mig tillit till det. 

Funderat lite på min förmåga till acceptens sista dagarna. Den är bra efter många års övning men det finns andra delar jag behöver öva på och det är att sätta gränser i min acceptens, att inte acceptera allt utan värdera det accepterade för att se om jag behöver sätta en gräns eller inte. Det är inte en självkärlek att acceptera utan gränssättning på ett ödmjukt och omtänksamt sätt mot sig själv. Jag är mitt i den delen av mitt liv där jag behöver komma först i mitt liv utan att för den skull trampa någon på tårna när jag går framåt i livet. Det är inte helt lätt efter en stor vana att sätta andra före mig själv. Andra kan vara familj, vänner, hem, jobb, fritid och andra saker i samhället som tar min fokus och som lockar mig att ställa mig bakefter. Det är lite som att börja skriva med vänster hand om jag är högerhänt. Men jag nu tagit pennan i min vänstra hand (Japp jag är högerhänt :-) ) och börjat att skriva alfabetet, det är lite krokigt och inga snygga bokstäver men dom kommer allt eftersom. Och jag ska acceptera  att det tar tid att lära om och försöka se dom små förändringarna som kommer i acceptensens nu i stunden. Och framförallt känna en tillit att jag kommer att sätta mig främst i mitt liv och ha en stor självmedkänsla <3

Go with the flow och njut av din accepterande dag i nuet! 

Jag har blivit med en egen yogamatta, en fin gul! Känns underbart att ha en egen och färgen valde jag med omsorg - vill ha mycket gult i mitt liv! Gult som för mig symboliserar värme, sol, sommar, kraft, energi, liv och hopp!

Yoga är relativt nytt för mig, provat lite under åren len nu hittat en yogastudio som passar mig. Där är jag välkommen som jag är i den situation och förmåga jag befinner mig i. Där sprids kravlöshet och kärlek vilket är så betydelsefullt för mig. Vi lever varje dag i prestation i livet och att få landa i lugnet och i min fokus på mattan är underbart. Där landar jag i kravlös vila och avkoppling, fokus på hur min kropp mår och vad den vill och behöver i just i den stunden, det är kärlek till mig själv!

Jag behöver bli lika bra på att ge kärlek till mig själv som jag gärna ger till andra.
Idag är en riktigt höstruskig dag, vinden och kylan viner om knuten så värme och kärlek välkomnar jag från min matta ikväll!

Namaste till mig, mattan och till dig! <3

Känner ni av månens kraft?
Jag gör ofta det och idag har det varit påtagligt. Varit trött, smått energilös, inte kommit riktigt till skott. Sömnen kan också vara lite si och så. Men även om det är smått stökigt så är den spännande och fascinerande i sin kraft och påverkan på oss.
Jag följer några olika sidor och bland annat en som beskriver kraften i den aktuella fullmånen. Denna gången står den i väduren, det berör bl.a relationer, kärlek, passion och framför allt våra viljor, att manifestera. Så det är starka energier dom är i rullning vilket förklarar min just nu lite kraftlösa känsla. Men jag bjuder gärna in månens kraft för att manifestera kärlek, relationer och att sätta mig och mina behov i centrum.
Jag vill, Jag kan, Jag ska!!! <3

Sov gott i månens kraft!

Idag blev det en date med sonen, en riktig kvalitetstid! Är ju inte så ofta tiden finns men när den väl infinner sig då är det ljuvligt!

Och många timmar fick vi, blev en runda golf ihop. Vädret hade nog alla varianter idag, sol, blå himmel, grå himmel, svart himmel, vind, regn, hagel. Ska säga att det var riktigt kämpigt mellan varven!

Sonen briljerade, spelade otroligt bra och slog mor med råge! En helt välförtjänt seger och en bra handikappsänkning! Well done!
Som tur är mitt golfmantra, every ending has a new beginning. Användes hyfsat frekvent på de sista nio hålen. Ibland ifrågasätter jag om jag verkligen spelat golf i så många år som jag gjort :-) Men en ska ju aldrig ge upp, bara på bollen igen!

Ett av hålen tar jag med mig, ett kort hål precis framför restaurangen, en damm mellan utslag och green. Ska säga att jag kände pressen! Sonen börjar och lägger sig 2 dm från hål och jag två meter ifrån. Det blev en birdie till sonen och ett par till mig och vi skrapade ihop bra med poäng där och lyckan över prestationen var stor för oss båda.

En go lunch ihop sen rullade vi hemåt. Väl hemma fick yllefilten och tofflorna komma fram, fy höstkylan är verkligen här!

Ikväll njuter jag och värmen har infunnit sig igen! En go kväll till dig!

Sitter här och reflekterar inför dagen som ska kicka igång. Ser framför mig att balans kommer vara mitt ledord för dagen.

Det är höstdagjämning idag, balans i dag och natt, ljus och mörker. Känner också att universum har fullt upp med att få balans på jorden eller rättare sagt försöka hjälpa oss människor att få balans på jorden. Tror inte det är en slump att väderleken är stormig och skiftande mellan sol och regn - balans.

Jag ska börja i kyrkan idag med min mor och bror för tacksägelsegudstjänst för far. Jag har varit på det tidigare men att det är för min förälder är en märklig känsla. Jag som dotter axlar nu ansvaret för balans i familjen. Inte som ett ok utan mer att vara den vuxne som finns tillhands. Respekt och kärleken för dödens vila och frid.

I eftermiddag är det fika hos en go väninna för att fira en liten prinsessa som nu är 2 månader. Livets början och nya trådar av balans vävs fram. Respekt och kärlek för livets kraft och energi.

Liv och död, frid och energi, vila och kraft
Balans Balans Balans Balans Balans

Går det att ha mer än en familj?
Jaaaa, säger jag :-) Jag är rik som har flera!

Jag har den fysiska familjen jag är född i och den jag själv fött fram, där ligger rötterna djupa och trygga, där finns historian som gått genom sekel. Där är jag dotter, storasyster och mamma.

Sedan finns det den familjen som knutit an min fysiska familj och där är jag svägerska, exfru, svärdotter. Ja även om jag är skild så har jag valt att ha kvar mina band, jag har inte skilt mig från min svärmor och svåger med familj och min exman är mer som en kusin/bror idag där vi har en vänskaplig relation idag. Tycker det är viktigt om det går att ha det, beror så klart på vilka förutsättningarna är. I mitt fall så har vägen varit snårig till en början men som artat sig lagom vuxen till slut. Nu är det 15 år sedan skilsmässan var ett faktum och så klart läker åren till en del och i vårt fall till det bästa! Ja vi är lyckligt lottade som kan umgås på jul, födelsedagar och ibland vid andra högtider. Det känns helt naturligt idag och det värmer mitt hjärta för det mår vi alla väl av och framförallt barnen. Säger inte att det är enkelt, kräver läkning, vilja, klokhet, fred, tålamod, förlåtelse och medkärlek.

Sedan har jag min själsliga familj, den som har kommit till mitt liv de senaste åren. En familj med många delar, vuxna, barn, barnbarn. En kär vänfamilj sedan knappt 10 år där vi har en fantastisk vilsam och kravlös vänskap vilket tilltalar mig mycket. Just det krav- och prestigelösa är viktigt för mig. I vänskapen vill jag vila, bara vara, duga som vi är, glädjas, utbyta, peppa, trösta och mycket mycket mer.
Där har jag blivit Tant TT med allihop och jag förvånas och imponeras av hur dom har släppt in mig helt och hållet! Och det har så klart gjort att jag och min fysiska familj släppt in dom i vår. Stor tacksamhet, uppskattning och kärlek till min vänfamilj!

Ju äldre jag blir desto viktigare är det att omge mig med medmänniskor som har goda energier, som ger och tar emot denna energi på ett fritt sätt. Där ärlighet finns men inget dömande. Där respekten till den fria viljan men också hjälpsamheten finns.
Vi lever i en värld som innehåller elände, dömande, krav, negativitet, jante, prestige och strävan. Därför är balansen med det goda viktig, Yin och Yang. Allt finns men balanseras energier upp så mår våra kroppar och själar så mycket bättre och potentialen i oss kan blomma ut!

Kärlek till er alla denna lördag där det känns som att hösten nu är på väg att flytta in!
Regnet smattrar på taket och vinden viner i knutarna! Får bli mycket ljusvärme idag! <3

Föreläsningen igår kväll med Michael Larsen var bra, mycket jag redan visste och tagit del av innan men Michael delade med sig av denna kunskap på ett mycket ödmjukt sätt. En man med många egna erfarenheter som gjorde honom tryggt sårbar och igenkännande för mig. Mina erfarenheter i kärlekens land är jag inte ensam om och det gör allt en gnutta tryggare på något sätt.

Michael nämnde en bok som jag varmt rekommenderar Kärlekens fem språk av Gary Chapman, en bok jag har haft i många år och som hjälpt mig att förstå mig själv men också vad som varit svårigheter i de förhållanden jag haft. Dessa fem språk är tjänster, gåvor, bekräftande ord, tid, beröring. Jag tror själv att vi har alla språken men i en individuell ordning. För mig står tid högst upp i det jag önskar av en partner, att vilja dela tid i ett förhållande och tiden som delas är viktig för oss båda. Men för den skull handlar det inte om tid i kvantitet utan i kvalitet och förtroende. Det jag oftast hittils gett till en partner är troligen tjänster, att hjälpa till, att vara till lags, anpassning. Bara här tror jag att det kan uppstå problem om min partner inte har samma språk och om vi inte kommunicerar det. Varför dessa språk står högt upp beror säkert på all erfarenhet av svek och sorg. När jag hamnar i ett tryggt förhållande i en ömsesidig lojalitet kan säkert ordningen i språken bli annorlunda.

Mannen jag var gift med hade troligtvis beröring som språk i behovet till sig själv. Det han gav i kärlekshandling var gåvor k form av blommor och presenter. Ja, jag var grymt bortskämd med det, fick alltid flest julklappar av alla :-) Men han gav inte mig tiden jag behövde, arbetade för det mesta och ju längre förhållandet gick desto mer ensam och bortprioriterad kände jag mig. I det läget betyder gåvor ingenting och jag blev helt enkelt väldigt otacksam. Det gav effekt att mer och mer undvika den spontana beröringen mot honom och en ond spiral skapades i dålig kommunikation och lyhördhet till våra respektive behov och sätt att visa kärlek. Det känns sorgligt trots att jag idag mår bra av att vi gick skilda vägar.

Nu har jag blivit mer påläst och förhoppningsvis klokare men som Michael sa, det vet en förstås inte förrän det finns en parrelation. Det är ju så, jag längtar inte enbart efter kärlek utan jag hoppas också kunna bli en bättre och mer lyhörd partner i en medveten harmonisk relation.
Kärlek är för mig som en skatt och den dag den finns hos mig kommer jag vårda och älska den ömt.

Ni som lever i parrelation, njut av den och varandra. Det är så små pyttesaker jag kan sakna och som jag tog så förgivet när jag var gift. Att det luktar kaffe när jag vaknar, att någon viskar godmorgon i örat, att någon undrar hur jag haft det och saknat mig. Ja tom att det är någon som snarkar sidan om mig :-))

Ha en underbar fredag i storm och regn som i Skåne eller i sol i någon annan del av vårt land!

Kram på er! <3

Jag är en person med mycket kärlek i hjärtat och leendet. Det känns som att jag sprider kärlek och glädje omkring mig och många vänner och medmänniskor ansluter och följer mig på vägen. Det är alltid några om inte många jag känner på olika platser jag kommer till. Ta bara MAXI en fredag för helghandling, det är som en mingelkväll och har jag bråttom får jag smyga bland hyllorna :-)

Men kärlek i partnerskap, är det lika enkelt att locka? Nopp, där behöver jag inte smyga, där kan jag ställa mig mitt i centrum och ändå inte synas. Eller syns jag men ingen kommer fram? Vad är det jag signalerar, attraherar jag inte, stöter jag bort, utstrålar jag en hotande styrka, ett ointresse? Ja frågorna är många och denna känsla och dessa frågor har följt mig genom livet som en röd tråd.

Visst har det funnits partners och även ett äktenskap där vi fick två fina barn. Men av någon anledning så söker/attraheras jag till män som inte önskar ett seriöst förhållande och för varje gång hjärtat såras läggs ytterligare ett skyddande hölje över vilket säkert påverkar min attraktionskraft.

Nu vill jag på riktigt öppna mina ögon, lätta på höljena över hjärtat och se mig omkring efter mitt livs kärlek och bäste vän. Känna full tillit till att allt blir till det högsta bästa för mig.
Längtar så otroligt att få ge och ta emot ömsesidig kärlek i harmoni för våra egna och gemensamma behov.

Jag har på olika sätt tagit reda på delar av mig själv, fakta och erfarenheter utifrån för att utveckla min attraktion i mitt sökande. Mycket har jag förstått och lärt och det känns att jag är på väg åt rätt håll.

Ikväll ska jag åter lyssna till erfarenhet och kunskap, Michael Larsen föreläser i Helsingborg och jag hoppas kunna hitta små frö som kan berika min fortsatta väg i sökandet!

Hoppet överger aldrig! <3
Allt sker av en mening! <3