Idag vänder jag tillbaka till livets början och ska på dop i eftermiddag. Ett dop hemma i hemmet, något nytt för mig. Ingen namngivning utan en kristen dopcermoni.
Släkt i släkt som kommit till mig i vuxenlivet, härliga varma glada släktvänner och deras Milla dotter.

Och jag får även vända tillbaka till min barndomsort, Bjärred! Lika underbart varje gång att få komma dit, hem är alltid hem!
Har tyvärr inte någon anknytning där längre men jag tar chanserna som bjuds på att åka dit.

På förmiddagen var jag ute på golfklubben i finstassen! Lovar att ögon tittade och funderingarna bubblade. Inte någon vanlig syn med klänning och klackar där inte. Och helst inte i närheten av tee!
Men idag är det avslutningstävling för vår lilla golftour och mina priser skulle lämnas för den senare prisutdelningen. Så klart att jag passade på att önska lycka till, må bäste kvinna vinna! :-)

Så balansen är tillbaka mellan liv och död och likhet mellan dopfunt och prispokal finns ju faktiskt! ;-)

Allt blev så bra med fars sista firandet! Vi har sagt farväl till hans fysiska skepnad och hälsat hans själ välkommen till hans nya hem i minneslunden på Råå.

Pippi, vår lilla tax, hon dog den 24/9 2015 och har varit i sin låda hemma hos mor och far. Pippi gick inte ifrån fars sida om osten fanns på bordet. Och därför fick Pippi följa med far och det känns så tryggt och fint att dom är tillsammans. Det är ju helt ok att ta hunden med dig in i himlen.

Det känns gott för oss alla och ikväll har mor och jag kopplat av med god mat och favoritvinet till filmen The mission! En gammal film från -86 med Robert De Niro och en mycket ung Liam Neeson. Filmen har en sens moral: Den som dör blir en legend men den som lever kvar förblir död. Ja, det krävs att se filmen för att förstå detta men den vita människans makt har förstört mycket, så mycket.

Filmen är inte lätt att hitta, den har utgått och finns inte på x antal filmkanaler. Skam den som ger sig och jag lyckades vinna ett bud på tradera lyckligt nog. Men ingen film kom till brevlådan och jag trodde det var kört, jag var lurad. Men se det var jag inte, den fanns i brevlådan när jag var hem om i eftermiddags. Tror nog allt att far kan ha haft ett finger med i spelet! :-)

Vi ville se filmen eftersom vi valde Gabriels Oboe son inledningsmusik på begravningen. En underbar musik, så vacker och vilsam. Det var prästen som rekommenderade både musiken och filmen.

Nu somnar jag med minnena av far, att det goda ska råda och att så länge vi minns så länge lever de döda. Själar säger aldrig adjö!

Imorgon är en ny dag! :-) Sov gott! <3