Då är oktober här!
Klarheten och luften i hösten ger mig balans att se förbi det nalkande mörkrets intåg.
Skiftningarna i vädret och i naturen är tydliga. Den lite fuktiga doften från vegetationen, den begynnande förmultningen som bildar ett varmt täcke.

En två-timmars promenad är avklarad och mycket upptäckte mina ögon och mobilkameran ute i den omgivande naturen. Naturen som fortfarande har sitt levande liv och som bär sina frukter och blommor men som är på väg att bäddas ner i myllan. Myllan som ska skydda och värma i den snart kommande vintern och kylan för att sedan väckas upp på nytt igen.

Dessa vågor av årstider har sin charm och vi kan inget annat än att bara följa och gunga med.

Promenader är sköna där ena foten sätts framför den andra foten, stegen som växer i antal och färdar kroppen vidare.

Under min promenad har jag börjat lyssna på ?Hur lärde jag mig förstå världen? av Hans Rosling. Lite synd att stänga ute naturens ljud med öronproppar och ljudbok men boken ska höras klart inom kort så det var vara att gilla läget. Bokklubben jag är med i har valt ut denna bok för kommande träff. Då är det bra med ljudbok som kan lyssnas på även om andra saker behöver göras eller under mina ?på väg? tillfällen.

Har inte kommit så långt men kan redan nu förstå att Hans var en man med många upplevelser och erfarenheter i världen och i sitt eget liv. Ska bli spännande att lyssna vidare på. Hans och hans budskap hade behövts längre på jorden men livet är som livet är och nu får vi hålla tillgodo med hans berättelser istället.

Ha en skön första kväll i oktober månad!